Zakaria Kadim och Hadda El Khadiri ville vara sina egna och startade Hyllie Service AB.

Sedan en månad tillbaka är det paret som ser till att det lyser rent och doftar gott i klubbhuset.

”Det är en stor förening och vi kan nå många människor genom vårt partnerskap. Jag hoppas att vårt avtal kan bidra något bra för oss båda”, säger Zakaria.

Paret har just städat klubbhuset och nu kan dottern Aya - som fått följa med - få full uppmärksamhet. Familjelogistiken var ett av skälen till att Zakaria Kadim och Hadda El Khadiri startade eget företag i september 2024.

Zakaria arbetade tidigare i Köpenhamn, där han är född och uppvuxen, och det blev långa dagar innan han kom hem till familjen i Malmö.

- Vi ville ha något i egen regi och vi kan dela på ansvaret med både arbete och två småbarn. Det ger även Hadda större möjligheter att studera svenska på kvällarna.

Familjen trivs bra på den här sidan sundet och har inga planer på att låta flyttlasset gå tillbaka över bron.

- Köpenhamn är en större arbetsmarknad, den danska kronan är stark, men det är samtidigt dyrt att bo där. Malmö är en fin stad, lagom stor, och jag tycker mycket om Skåne.

Företaget får allt fler kunder och samarbetet med Hyllie IK blir ett sätt att visa upp sina kvaliteter för en stor målgrupp i närområdet.

- Vi älskar att få ge personligt anpassad service, skapa förtroende och leverera bästa möjliga resultat.

Var tror du att företaget är om två-tre år?

Då hoppas jag att vi har ett ännu bättre kundunderlag och en ekonomisk trygghet för att våga satsa vidare.

Hyllie IK kan varmt rekommendera Hyllie Service AB och är väldigt glada över det familjära partnerskapet. Vi hoppas att Aya och lillebror väljer att snart börja spela i våra yngsta lag.

För den som vill komma i kontakt med företaget och dess tjänster kan besöka:

Hyllie Service AB - Din pålitliga städfirma i Malmö!

Årets idrottsledarstipendium går till vår egen Otilia Örwall Lovén. Prisceremonin skedde vid Hyllie idrottsplats i lördags och överraskade tränaren.

– Jag blev rörd, det här betyder jättemycket, säger hon.

Varje år delas Skånes idrottsledarstipendium till ovanligt duktiga ledare som främjar utvecklingen av idrottsrörelsen i regionen.

“Hon bygger en kärlek till sporten som flickorna kommer bära med sig långt i livet”, löd motiveringen när Hyllies egen Otilia Örwall Lovén prisades på lördagen.

– Det här förtjänar du, sa Ajat Abu-Tour, som delade ut stipendiet. 

Otilias tränarkollega Christian Jensen - som nominerat till priset - kunde inte hålla tillbaka tårarna.

– Jag vill tillägna honom priset, för utan Christian hade jag inte utvecklats så mycket, säger Otilia.

Anade du att du skulle prisas?

– Nej, det här överraskade mig totalt, säger Otilia.

Hur känns det?

– Det känns jättebra. Det bästa att göra efter skolan är att komma till träningarna, säger Otilia Örwall Lovén.

Vad betyder priset för dig?

– Jag lägger mycket tid som tränare, så det är jätteroligt att få erkännande genom att se att tjejerna har roligt – men också förstås med ett sånt här stipendium.

Vad kände du när motiveringen lästes upp?

– Jag blev rörd.

Hur länge har du varit tränare nu?

– Jag har varit tränare i laget över två år. En tjej i laget har varit med från början när jag tränade småflickor i "boll och rörelse".

Du prisas bland annat för att det är tack vare dig som “fler tjejer har fått ett större intresse för fotbollen – de vill vara där, de vill träna och de vill vara en del av det lag hon byggt upp”, som en del av motiveringen lyder. Vad är hemligheten?

– Det viktigaste är att ta allt på barnens nivå, att bjuda in dem och vara med i deras konversationer, att tillbringa tid. Det är ju viktigt att det finns ett allvar i träningarna - men också att få prata och ha kul.

Bakom stipendiet står Sparbanksstiftelserna i Skåne och RF-SISU Skåne.

Utöver äran får stipendiaten 10 000 kronor för sina goda ledarinsatser.

Text: Federico Moreno

Hyllie IKs backjätte Molamin “Moula” Jajusy har ett speciellt CV: spel i högre divisioner och en sejour i Tyskland.

Nu bär han Hyllie IK i hjärtat – och snart kanske även på huden, bokstavligen.
Läs om den speciella tatueringen han vill göra.

Moulas fotbollsresa började i Gambias största stad, Serrekunda, som bland annat är känd för sin stora wrestlingarena.
I dag brottas den 195 centimeter långe mittbacken i Hyllie IKs försvar, där han leder laget med pondus och hjärta.

Karriären tog fart i Bakoteh Football Academy innan han, som 16-åring, flyttade till Tyskland och fortsatte i SG Underrath Düsseldorf.

Innan livets kompass till slut visade vägen hem till Hyllie blev det även en sejour i division 2 med BW 90.

– I Tyskland lärde jag mig att spela mer kollektivt. Och att vara trygg och lugn med bollen. Det var stor skillnad jämfört med Gambia, där vi spelade på sand, säger Moula och fortsätter:

– Skillnaden mellan Tyskland och Sverige är egentligen inte så stor, men där spelade man mer aggressivt och mer längs marken. Här blir det oftare långbollar.

Flera klubbar rycker i Moula – men själv är han tydlig med var hjärtat finns.

– Jag hör hemma i högre divisioner. Men det ska vara med Hyllie. Jag har en så stark känsla för den här klubben, säger han.

– Allt börjar i omklädningsrummet. Om folk såg oss där inne hade de sett en familj, inte “bara” ett lag.

Efter sju omgångar är Hyllie IK fortfarande obesegrat och ligger trea på kvalplats.
Hyllie står på 15 poäng – lika många som serietvåan Tygelsjö, som spelat en match mer. Oxie toppar tabellen, två poäng före.

I den senaste hemmamatchen bjöds publiken på rena rama dramaavslutningen. Ett heroiskt Hyllie hämtade upp 1–3 till 3–3 mot ett inspirerat och starkt Skansen. Kvitteringen i slutsekunderna fick bortasupportrarna att ropa på slutsignal – desperata efter att rädda med sig en poäng från mötet med det moraliskt överlägsna Hyllielaget.

– Vi kämpar för varandra. Sedan har vi haft lite otur också, eftersom många spelare saknats i nästan varje match.

Jag frågar alla spelare och tränare vad de lovar att göra om ni vinner serien. Hamodi sa till exempel att han tänker raka av sig håret. Vad kan du lova?

– Jag gör en Hyllietatuering. Den här klubben betyder så mycket för mig, säger Moula.

Wow – det är stort.
På tal om klubbens betydelse: hemmamatcherna har haft riktigt fin stämning. Vad betyder egentligen publik i division 5?

– Fotboll ska spelas inför publik. Att se familj och vänner stötta en – det är sådant som får en att ge det där lilla extra som man kanske inte trodde att man hade kvar att ge.

Hörs tränaren Hamodi och assisterande Andreas mycket från sidlinjen?

– De hörs hela tiden. Men det är alltid positivt snack. De är hungriga, och det är bra för laget.

Jag brukar även fråga spelare om de har någon idol eller någon de identifierar sig med. Har du någon sådan?

– Absolut: Enzo.

Jaså?

– Ja, han påminner mig om mig själv i den åldern. Och jag har sett honom utvecklas väldigt mycket.

– Han är lugn med bollen och stark mentalt. Ja, Enzo – han är min idol.

Du var långtidsskadad förra säsongen?

– Ja, jag skadade mig under en match och var borta från fotbollen i över ett år. Jag mådde dåligt efter det, för det kändes som att jag hade svikit laget.

– Men jag känner mig lyckligt lottad som får vara tillbaka på fotbollsplanen igen. Det känns väldigt, väldigt bra.

Du säger fina saker om dina medspelare och tränare. Jag kan berätta att andra beskriver dig som en ledartyp – en elegant back som inte pratar högst men ändå har allas respekt.

– Jag säger alltid till spelarna att alla är lika viktiga. Ingen är större än laget.

Ikväll spelar Hyllie IK mot Husie IF, på Husiegårds A-plan, kl 19. 

Text: Federico Moreno

P2012 ångar på i Skåneserie-kvalet och har sex segrar av sex möjliga, liksom en imponerande målskillnad. Laget leds av den meriterade talangutvecklaren Fredrik Andersson, som ser likheter mellan Hyllie IK:s 14-åringar och hans tidigare lag, FC Rosengårds framgångsrika 09-upplaga.

Som 17–åring spelade Fredrik Andersson i en av MFF:s mest talangfulla årskullar genom tiderna, de framgångsrika 77:orna. Minst sex av lagkamraterna blev professionella fotbollsspelare, däribland landslagsmannen Yksel Osmanovski. Laget hade en sak gemensamt med sättet Fredrik Andersson i dag tränar Hyllie IK:s talanger – något vi snart återkommer till.

När vi når tränaren sitter han i bilen på väg till träningar för framtida uttagningarna till distriktslaget (Team Skåne-samling). Inte mindre än 15 spelare från Hyllies P2012-lag deltar.

– När jag tränade FC Rosengårds 09:or hade vi också runt samma antal kallade spelare och de stod sig väldigt bra. Jag har samma känsla nu.

Fredrik Andersson är en meriterad talangutvecklare som tidigare utvecklat spelare som nu lirar i pojkallsvenskan och i landslaget.

– I går följde jag Mjällbys akademiträning där flera av våra Hylliespelare var inbjudna. Det såg bra ut. Våra spelare sticker ut genom att de ofta tränar i högre tempo och spelar tuffare matcher till vardags.

Vad får Hylliespelarna ut av samarbetet med Mjällby?

– Det skapar en relation med Mjällby som i min värld är väldigt värdefull för våra ungdomar. Mjällby följer våra träningar och matcher, följer spelarnas utveckling och bjuder in dem till sina akademiträningar. Det är väldigt positivt att samarbeta med en sådan klubb.

Vad säger du om de konservativa rösterna som är kritiska till att Hyllie, där det finns en stark MFF-identitet, samarbetar med Mjällby?

– Jag tror att Malmö mår bra av lite konkurrens. Mjällby erbjuder spelarna sådant som MFF inte gjort eftersom de har ett annat upplägg.

Stockholm har gått om Skåne i att leverera spelare till pojk- och herrlandslag. Beror det på att de har större konkurrens i ungdomsfotbollen?

– Det tror jag absolut. I Skåne kan vi inte jämföra oss – vi har inte samma bredd av elitklubbar med akademier här nere. Därför vore det konstigt om Stockholm inte producerade fler landslagsspelare än Skåne.

Fredrik Anderssons tränarkarriär började i Husie IF där han tog över ett lag med femåringar, som han sedan tränade i nio år. Efter några år i Husie flyttade laget till FC Rosengård, som hade en annan typ av satsning, där spelarna fick större möjligheter att blomma ut, enligt Andersson.

– Där började vi spela på de högsta nivåerna i Sverige. Det var roligt att representera FC Rosengård och utmana de bästa lagen i landet. Jag följer fortfarande spelarna – 10–12 av dem spelar akademifotboll och tre är i landslaget.

Du har familj, jobb och lägger mycket tid på ett lag i Hyllie IK där inget av dina barn spelar. Vad driver dig?

– Jag såg att spelarna hade en bra grund att stå på och att jag kunde hjälpa dem att nå nästa nivå. Då får man göra omprioriteringar i livet. Jag driver eget företag och har därför viss frihet att köpa mig ledighet.

 – Att ha stöd från Hyllie och att känna att klubben vill någonting är viktigt. Som ledare måste man känna att klubben står bakom en och inte håller tillbaka.

I år kan P2012-laget kvalificera sig för Skåneserie A. Fredrik Andersson säger att resultaten inte alltid är det viktigaste i talangutvecklingen – men samtidigt vill han att spelarna ska få möjlighet att utvecklas på högsta möjliga nivå.

– Det stora fokuset är att förbereda ungdomarna för att spela på hög nivå. Då måste man träna mycket och det måste finnas högt tempo. Det är nyckeln till att få fram duktiga spelare, även om det ibland kan ske på bekostnad av laget.
– Man kan förlora vissa matcher för att man prioriterar individuell utveckling, och det är helt okej. Men balansen är inte alltid enkel: många tränare är duktiga på att vinna matcher men får inte fram spelare, medan andra utvecklar duktiga spelare men inte når resultat med laget. Att hitta den balansen är en rolig utmaning.

På vilket sätt kan laget eller resultaten påverkas av att prioritera individernas utveckling?

– Ett exempel är att jag vill att spelarna ska lära sig att spela sig ur trånga situationer och hitta lösningar. Det kan ibland leda till ett baklängesmål.

Även bland seniorer, i herrallsvenskan exempelvis, kan man se att tränare vill införa en spelstil som inte alla spelare behärskar.

– Precis. Det tar lång tid att lära sig. Att kasta in en spelare som aldrig tidigare spelat sig ur sådana situationer, det är inte en lätt uppgift.
– Men den här filosofin kommer från tiden när jag själv spelade i MFF. 77-kullen ville spela annorlunda än den spelstil som då dominerade i MFF, där man ofta slog långbollar. Det gav resultat då, men vi trodde inte att det skulle hålla i längden och hade ofta diskussioner med ledarna, vi ville spela oss ur situationer och tittade exempelvis på hur Barcelona spelade.

Vilka var dina lagkamrater i det MFF-laget?

– Yksel Osmanovski, Goran Trpevski, Björn Engqvist, Mike Owusu och flera andra. Minst sex spelare kunde senare leva på fotbollen, vilket är ovanligt. Jag såg att vår årskull nyligen rankades som MFF:s bästa genom tiderna, vilket var roligt att läsa.

Vad har du för mål som tränare?

– Jag är inte särskilt intresserad av det taktiska just nu, vilket är viktigare inom seniorfotbollen. Jag vill utveckla ungdomar – det är det som driver mig.

P2012 har även ett lag i lokal serie, Skåne sydvästra B. Även det laget har sex raka segrar av sex möjliga.

Text: Federico Moreno