Det kändes redan på uppvärmningen att killarna kanske inte riktigt hade den rätta energin på lördagsmorgonen. Det är sådant som är svårt att sätta fingret på men det märks i alla fall. Möjligen hade man senaste mötet mot Linero i minnet, där resan var ganska behaglig.

Trots det såg spelet helt ok ut första tio minuterna. Abo satte påpassligt ett långskott när Lineros målvakt stod lite långt ut och Brian kunde snirkla in ytterligare ett. Därefter var det som om killarna kollektivt föll en bit under sin normala lägstanivå. Linero vann närkamper och andrabollar, de låg tajt och hade god organisation defensivt. Men när vår offensiv hackade så var defensiven ganska solid. Linero fick ett läge i första halvlek och det var en riktig projektil, utan räckhåll för Joakim.

Andra halvlek var i stort sett chansfattig. Tredje halvlek likaså, bortsett från att Hyllie IK tilldömdes en straff sedan Joelle hakats upp i fritt läge. Abo, som vanligtvis är säkerheten själv, fick dock inte till det den här gången. Förmodligen en liten effekt av trötta ben och viss anspänning i samband med möjligheten att kunna stänga matchen. Det kändes ändå som att risken av att åka på ett baklängesmål var ganska begränsad.

Linero hade sin bästa möjlighet till kvittering i samband med en frispark. Där gjorde Joakim en fin räddning och följde upp med att mota returen. Högklassig insats.

En vinst är en vinst (2-1) och det är vi tillfreds med. Linero visade att bra fotboll i Lund inte bara är synonymt med Lunds BK. I östra delarna av staden odlas fotbollskultur av duktiga ledare och spelare, i alla fall i U14.