Redan på uppvärmningen såg man en annan rörlighet och ett betydligt bättre engagemang hos killarna, något som kommer vara avgörande för utgången av årets serie. Och eftersom det är upp till oss själva så kan vi ha första halvlek som referens en stund framöver. Vi spelade bra. Vi löpte, lät bollen göra jobbet, varierade oss och hotade motståndarna på bred front. LFC ska ha en eloge för sitt helhjärtade försvarsspel och länge var det vad de hade. Men så kom en långboll, en svag hemåtpassning och ett påpassligt agerande från deras anfallare. Effektivt? Ja! Rättvist? Nja, det var det nog inte många som tyckte. En liten oro smög in sig. Hur skulle killarna reagera med så stor dominans och ändå underläge? Men vi visade karaktär. Vi fortsatte hota och deras mittback övade rensningar in i snåret, något han var jäkligt bra på! Domsluten gick i vindens riktning. Inte ens när deras målvakt sparkade ner Brian vid mållinjen fick vi straffen som var solklar. Istället dröjde det tills Eric skar in från vänster och sköt in kvitteringen vid bortre stolpen. Vi trummade på och LFC fortsatte försvara sig väl. Vi bjuder på två onödiga lägen till men det blir inget farligt av det. Så när Amir nickade in ledningsmålet så var det en skön känsla som svepte över planen. Innan halvleken var slut hade vi byggt upp ett mönsteranfall som dessvärre avslutades över. Annars var det en fröjd för ögat hela vägen.
Vi hade inte mycket att korrigera i halvlek. Minimera risktagande i försvaret och fortsätta ösa på framåt. Vi började andra halvlek rätt bra men sen blev det bara fel. Dåliga beslut, dåliga passningar och dålig energi. Vi var inte mycket sämre än LFC men vi gav dem möjligheten att vara med i matchen och att ge motståndarna initiativet i en uddamålsledning är inte så bra.
Matchen slutar 2-1 där vi tycker att vi ska avgöra med fler mål i första halvlek.
Tre poäng, inga skador och hemmapremiären avverkad.
Vi tar med oss en jättefin första halvlek och bygger vidare på det.
Hyllie-Limhamns FC 2-1 (2-1)
Mål: Eric och Amir
